Härliga, Underbara, Ljuvliga VÅR!!
Vad vi har längtat!! Efter en så här lång rekordvinter spritter det i varje fiber närvårsolen tittar fram, med takdropp och fågelkvitter!!
Affärerna är fyllda med nya, fantastiska vårkläder i alla möjliga kulörer! Själen fylls med nytänkande - Uppvaknande....
Barfotafötter mot morgontrött gräs, kaffe med trevligt sällskap i solgass, fåglar - partnersökande, i full drill.....Härliga Vår - Välkommen!!
Skkkweeeeeeeekkkk...........!!!!! Vår?????
Lika med stundande sommar??
Paniken kommer smygande... (I fullt sken...) Bikini??
Njaeee... Sett någon baddräkts-variant med tillhörande liten kjol.... Lätt draperad för att dölja valkarna.... Jag bara undrar...!! NÄR ska vårångesten försvinna?? Jag är snart 50 år, och ändå bekymrar jag mig för årets badmode!! Kanske är dagens 50 igårs 30???
JA!!!! Visst är det löjligt!!
Fram med makens rakhyvel - Bikinilinjen måste fixas.... Nu hör ju jag till det släktet, vars bikinilinje börjar i armhålorna, och slutar runt anklarna, (Ja,ja... en snabbis över tårna får det också bli..)
Man skulle kunna säga att det - Tar Lite Tid (!!) att bli Vårfin...
Och vad händer när man kommit så långt så att benen är lena som en barnrumpa....?? Iiiihhhhhhh!!!!! (Tantskrik!!)
Åderbrock!! Tänk vad mycket synligare DOM blev helt plötsligt!! Jag tror bestämt dom förökat sig under vintern!!
Ja, ja... Går kanske att fixa med lite concealer (vad nu det är för något...)
Nu till de nya ljuvliga kläderna som fyller varje butik!!
Affärerna är fulla av nya härliga modeller! Linnen, tunikor, tights, allt i en härlig blandning - ÄRMLÖST!!!!!!!!!!
Hur snyggt är det, när man ser ut som en blek kopia av Batman om man lyfter på armarna!!
Titti - Den Levande Marackasen!!
Floff - floff - floff!!!!
Iiiihhhhhhhhhhhh!!! - Tantskrik 2...
Sen har vi de små söta toparna - som slutar strax över naveln, ÄVEN i stl 46.... I och för sig tycker jag det är lite löjligt att visa en mage som man inte har, men 4 RADER med mage är kanske lite i överkant...??
VÅREN - EN HÄRLIG TID - NOT!!
Ångest och vånda!!
På något sätt borde jag bli en "Hollywoodfru" - Med kniven som redskap skulle kanske också jag kunna se bra ut på stranden, eller åtmindstone i trädgårdslandet.... Utan fladdrande underarmar och innanlår....
Det som sätter käppar i hjulen för en sådan framtid är ju att:
1: Jag älskar min man....
2: Svårt att hitta en giftassugen miljardär i USA, känner spontant att de nog är mer ute efter en glad 22-åring, och inte en dumpad, halvfet 4-barnsmor på 46 vintrar - och där vintrarna dessutom satt sina tydliga spår...
UNDERBARA VÅR!!!!????
NEJ!!! Tacka vet jag HÖSTEN!!
När man får krypa in i favvotröjan (den fulaste) med krage som döljer alla hakor!! En god bok, en mysig film, en härlig filt och låta valkar och skavanker få lägga sig tillrätta....
Mysa med Maken (som håller på att frysa ihjäl..). Men jag värmer honom (vallningar tror jag det kallas...)
Och det bästa med DEN HÄR hösten är - att jag kommer att ha ett litet barn-barn att gosa med!!
Å, förresten,... Om man är Farmor får man väl ha lite Gäddhäng, som barnen kan leka med och heltäckande baddräkt, bara benen är lenrakade och inte sticker det lilla livet när han/hon är uppkrupen i Farmors knä.....
Puss å Kram
onsdag 17 mars 2010
torsdag 11 mars 2010
SOMMAR (och sol?)........
För ett par år sedan blev vi "Med husvagn". Härliga campingsemestrar låg för våra fötter - Total Frihet!
Eftersom jag var ledig, och vädret var underbart, beslöt vi att åka några veckor till Varberg. Maken körde ekipaget till campingen och stannade över helgen. Det var strålande väder, solen vräkte ner och havet var lagom svalt. Ja, camping var nog verkligen något för mig - Total Frihet!
På söndagen packade far i huset ihop sina saker och begav sig hem för att jobba en vecka till. Jag och dottern (då 8 år) skulle ha egen kvalitetstid i solen - HÄRLIGT!!
Jag såg fram emot att ligga på stranden, läsa en bra bok, njuta av tystnaden och bara vara...
Måndagen började bra. Dottern och jag cyklade runt på våra medhavda cyklar, åt glass och tittade på omgivningarna. Vi hittade en mysig klippa, där vi fångade krabbor och åt ur vår fikakorg - Total Frihet!!
Tisdag morgon var lite mulen, men vid havet blåser det ju undan så snabbt, så vi tog det med ro och åt frukost i husvagnen, för att invänta solens återkomst. Vid 11-tiden gick vi till pool-området eftersom tösen ville bada, trots att det var ganska kallt och väldigt blåsigt. Men blåsten skulle ju dra iväg med de svarta molnen, så det var ju bara bra att det tog i lite......
Det var då det hände.........Kaaaaabraaaaaaak!!!
Jag har aldrig hört en sådan åskknall tidigare! Det skallrade i hela huvudet och stackars dottern som var i poolen, fullkomligt flög upp med panik i blicken och ville åka hem - NU!!
Jaha, där sitter man. På en camping i fullständigt ösregn och blixtar som slår ideligen. Med en åskrädd dotter, och utan bil.... Till saken hör ju också att husvagnen kanske inte var av senaste modell (men som maken säger: -Den är betald...), känndes som man satt i en plåtburk, det var näst intill omöjligt att höra varandra, då smattret från regnet och dånet från åskan var öronbedövande.... Total Frihet?? Snarare Total Katastrof!!
Så hade vi det några dagar, rödgråten unge och trött mamma.... Men, plötsligt tittade solen fram igen och med den ändrades vår sinnesstämmning från mörkaste mörkt till strålande härligt! Tänk vad vädret kan göra!
Med en frisk "efter-regnet-doft" i näsan, styrde vi våra cyklar mot staden. Lite shopping piggar alltid upp!! Jag gjorde en del fynd, bl.a. en super-duperbra camping-bag, som var perfekt att ladda med div toalettartiklar när man cyklade bort till servicehusen för att göra morgontoalett.
Kände mig nästan lite lyxig när jag dagen efter tömde ICA-kassen och packade min bag, grenslade cykeln och for bort till duscharna iklädd linne och bikinitrosor.
Tänk att det kan vara så skönt med en dusch på camping, blir liksom på ett annat sätt än hemma.....
När jag stod där slog det mig att jag kunde passa på att tvätta mina bikinitrosor, sagt och gjort. Torkade mig, svepte en handduk runt midjan och packade ihop mina saker i min nya fina bag. Kände att jag liksom utstrålade: "här-är-en-som-varit-campare-hela-livet"!!
När jag kom ut myllrade det av folk runt servicehuset. Hah, tänkte jag, vill till att vara ute i tid... Nu får ni köa, ha ha ha...
Jag la bagen i cykelkorgen, hängde mina bikinitrosor på styret, svingar benet över cykeln, sådär lite världsvant - Vad Händer??!! - Man skulle kunna säga -Total Frihet!!!
Handduken jag hade runt midjan, beslöt sig för att trassla in sig i cykeln, vilket resulterade i att jag stod med ena benet i en konstig vinkel ut i luften, höll krampaktigt i cykeln, iklädd ENDAST linne och sandaler..... Hoppsan! Va Tokigt!!
Försöker le åt de 584197 personerna som srirrar konstigt på halvnakna rufstanten (med den snygga bagen).
På något sätt tar jag mig till husvagnen - ringer maken och väser: - Hämta mig.... NU!!
Men det går ju inte, han jobbar..... Suck...... Tvingar dottern att åka och köpa hårfärg, får jobbiga frågor om vilken färg å varför..!!
SKITSAMMA VILKEN FÄRG!!!! ÅÅÅK!!
Tja, korpsvart kanske inte riktigt är min stil, men vad gör man.....
Man kan göra En Titti - Dra täcket över huvudet och låtsas att det regnar......
Kraamizar
Eftersom jag var ledig, och vädret var underbart, beslöt vi att åka några veckor till Varberg. Maken körde ekipaget till campingen och stannade över helgen. Det var strålande väder, solen vräkte ner och havet var lagom svalt. Ja, camping var nog verkligen något för mig - Total Frihet!
På söndagen packade far i huset ihop sina saker och begav sig hem för att jobba en vecka till. Jag och dottern (då 8 år) skulle ha egen kvalitetstid i solen - HÄRLIGT!!
Jag såg fram emot att ligga på stranden, läsa en bra bok, njuta av tystnaden och bara vara...
Måndagen började bra. Dottern och jag cyklade runt på våra medhavda cyklar, åt glass och tittade på omgivningarna. Vi hittade en mysig klippa, där vi fångade krabbor och åt ur vår fikakorg - Total Frihet!!
Tisdag morgon var lite mulen, men vid havet blåser det ju undan så snabbt, så vi tog det med ro och åt frukost i husvagnen, för att invänta solens återkomst. Vid 11-tiden gick vi till pool-området eftersom tösen ville bada, trots att det var ganska kallt och väldigt blåsigt. Men blåsten skulle ju dra iväg med de svarta molnen, så det var ju bara bra att det tog i lite......
Det var då det hände.........Kaaaaabraaaaaaak!!!
Jag har aldrig hört en sådan åskknall tidigare! Det skallrade i hela huvudet och stackars dottern som var i poolen, fullkomligt flög upp med panik i blicken och ville åka hem - NU!!
Jaha, där sitter man. På en camping i fullständigt ösregn och blixtar som slår ideligen. Med en åskrädd dotter, och utan bil.... Till saken hör ju också att husvagnen kanske inte var av senaste modell (men som maken säger: -Den är betald...), känndes som man satt i en plåtburk, det var näst intill omöjligt att höra varandra, då smattret från regnet och dånet från åskan var öronbedövande.... Total Frihet?? Snarare Total Katastrof!!
Så hade vi det några dagar, rödgråten unge och trött mamma.... Men, plötsligt tittade solen fram igen och med den ändrades vår sinnesstämmning från mörkaste mörkt till strålande härligt! Tänk vad vädret kan göra!
Med en frisk "efter-regnet-doft" i näsan, styrde vi våra cyklar mot staden. Lite shopping piggar alltid upp!! Jag gjorde en del fynd, bl.a. en super-duperbra camping-bag, som var perfekt att ladda med div toalettartiklar när man cyklade bort till servicehusen för att göra morgontoalett.
Kände mig nästan lite lyxig när jag dagen efter tömde ICA-kassen och packade min bag, grenslade cykeln och for bort till duscharna iklädd linne och bikinitrosor.
Tänk att det kan vara så skönt med en dusch på camping, blir liksom på ett annat sätt än hemma.....
När jag stod där slog det mig att jag kunde passa på att tvätta mina bikinitrosor, sagt och gjort. Torkade mig, svepte en handduk runt midjan och packade ihop mina saker i min nya fina bag. Kände att jag liksom utstrålade: "här-är-en-som-varit-campare-hela-livet"!!
När jag kom ut myllrade det av folk runt servicehuset. Hah, tänkte jag, vill till att vara ute i tid... Nu får ni köa, ha ha ha...
Jag la bagen i cykelkorgen, hängde mina bikinitrosor på styret, svingar benet över cykeln, sådär lite världsvant - Vad Händer??!! - Man skulle kunna säga -Total Frihet!!!
Handduken jag hade runt midjan, beslöt sig för att trassla in sig i cykeln, vilket resulterade i att jag stod med ena benet i en konstig vinkel ut i luften, höll krampaktigt i cykeln, iklädd ENDAST linne och sandaler..... Hoppsan! Va Tokigt!!
Försöker le åt de 584197 personerna som srirrar konstigt på halvnakna rufstanten (med den snygga bagen).
På något sätt tar jag mig till husvagnen - ringer maken och väser: - Hämta mig.... NU!!
Men det går ju inte, han jobbar..... Suck...... Tvingar dottern att åka och köpa hårfärg, får jobbiga frågor om vilken färg å varför..!!
SKITSAMMA VILKEN FÄRG!!!! ÅÅÅK!!
Tja, korpsvart kanske inte riktigt är min stil, men vad gör man.....
Man kan göra En Titti - Dra täcket över huvudet och låtsas att det regnar......
Kraamizar
måndag 8 mars 2010
Kompisar....????
Jag har två, otrevliga, ovälkomna kompisar.... Jag vet inte vart de kom ifrån, eller varför, men antar att de ha utländskt påbrå pga deras namn.... Fibro Myalgi och Mi Grän....
Fibro hänger mig i hasorna för jämnan. Han är en envis typ som biter, river och bränner mig. Han är utrustad med både klor och brännässlor. Ibland håller han sig ganska lugn, men sedan kommer perioder när han är helt galen!! Han sliter och drar i muskler och hud, och hur jag än försöker stryka honom medhårs, så ger han inte upp.... Det som retar honom mest, tror jag är när jag ska försöka vara lite "duktig" och göra något nyttigt, som att tex städa eller baka. Det gillar han INTE!! Inte heller om jag skulle gå ut och dansa en kväll, dagarna efter är han på mig som en igel. Envis rackare det där...!!
Emellanåt kallar han insin kompis, eller om det är hans flickvän. Lilla rara fröken Mi Grän....Dom är ett vackert par ska jag tala om! Med den gemensamma nämnaren att de endast är ute efter att göra mitt liv surt....
Mi klamrar sig fast i mitt huvud, hoppar twist med min syn- och balansnerv och stoppar sina otäcka tentakler i halsen på mig så jag spyr. Skojar med mitt luktsinne, så att dofter jag egentligen tycker om, förvandlas till kräkframkallande odörer.
Vad gör man då åt sådana gäster?? Ja, inte vet jag, man får lära sig att stå ut. Hitta små knep att lura dom små rackarna. Men dom är listiga!! Kryper sig på under natten så inga piller hjälper när man vaknar med dom över hela kroppen...
Tycker nog Mi Grän nästan är värst, eftersom hon är så oberäknelig. Fibro finns där hela tiden med sitt malande och gnagande, så honom är man van vid. Kan liksom ignorera honom, du vet, sådär som man gjorde med mamma, när hon ständigt tjatade på en. Mi däremot fullkommligt kastar sig på, och slår undan benen totalt!! Då är det bara sängläge, mörker och total tystnad som gäller. Utom för Mi såklart, som blinkar, bländar och skriker i mitt huvud.... Kan ju tala om att INGEN i familjen uppskattar henne. Hur kul är det med en mamma/fru som bara kryper undan och kräver tystnad i 2-3 dagar?? Det är ju inte så enkelt med en 10-åring, två tonåringar, två katter och en hund.......
Man får ta det som en prövning, och bara hoppas att paret Myalgi/Grän bestämmer sig för att flytta någon annanstans!! Men.... Jag är tydligen en trevlig hyresvärd, så jag är rädd att de blir kvar, och att vräka dom funkar inte, jag har provat.....
Jag gör "En Titti" - Drar täcket över huvudet....
Kramizzzar
Fibro hänger mig i hasorna för jämnan. Han är en envis typ som biter, river och bränner mig. Han är utrustad med både klor och brännässlor. Ibland håller han sig ganska lugn, men sedan kommer perioder när han är helt galen!! Han sliter och drar i muskler och hud, och hur jag än försöker stryka honom medhårs, så ger han inte upp.... Det som retar honom mest, tror jag är när jag ska försöka vara lite "duktig" och göra något nyttigt, som att tex städa eller baka. Det gillar han INTE!! Inte heller om jag skulle gå ut och dansa en kväll, dagarna efter är han på mig som en igel. Envis rackare det där...!!
Emellanåt kallar han insin kompis, eller om det är hans flickvän. Lilla rara fröken Mi Grän....Dom är ett vackert par ska jag tala om! Med den gemensamma nämnaren att de endast är ute efter att göra mitt liv surt....
Mi klamrar sig fast i mitt huvud, hoppar twist med min syn- och balansnerv och stoppar sina otäcka tentakler i halsen på mig så jag spyr. Skojar med mitt luktsinne, så att dofter jag egentligen tycker om, förvandlas till kräkframkallande odörer.
Vad gör man då åt sådana gäster?? Ja, inte vet jag, man får lära sig att stå ut. Hitta små knep att lura dom små rackarna. Men dom är listiga!! Kryper sig på under natten så inga piller hjälper när man vaknar med dom över hela kroppen...
Tycker nog Mi Grän nästan är värst, eftersom hon är så oberäknelig. Fibro finns där hela tiden med sitt malande och gnagande, så honom är man van vid. Kan liksom ignorera honom, du vet, sådär som man gjorde med mamma, när hon ständigt tjatade på en. Mi däremot fullkommligt kastar sig på, och slår undan benen totalt!! Då är det bara sängläge, mörker och total tystnad som gäller. Utom för Mi såklart, som blinkar, bländar och skriker i mitt huvud.... Kan ju tala om att INGEN i familjen uppskattar henne. Hur kul är det med en mamma/fru som bara kryper undan och kräver tystnad i 2-3 dagar?? Det är ju inte så enkelt med en 10-åring, två tonåringar, två katter och en hund.......
Man får ta det som en prövning, och bara hoppas att paret Myalgi/Grän bestämmer sig för att flytta någon annanstans!! Men.... Jag är tydligen en trevlig hyresvärd, så jag är rädd att de blir kvar, och att vräka dom funkar inte, jag har provat.....
Jag gör "En Titti" - Drar täcket över huvudet....
Kramizzzar
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
